Om oss

Hantverksföretaget Kinnox startade 1986 och har gjort dockor och prydnader till toarpskronor sedan början av 90-talet.

Beställa dockor, prydnader och toarpsljus gör du genom att skriva ett mail till kinnox@spray.se

Dagtid kan du även ringa oss på 013-70888 eller 0737-574145

Toarpstillbehör

Vi gör våra toarpsprydnader i björkträ. Plast använder vi bara som förpackningsmaterial.

Till mini- och mellankronan har vi handstöpta toarpsljus från VIO i Västergötland

 Tillbehör och prydnader

 till din Toarpskrona

Klicka på din toarpskrona:

   Toarpskrona mini           Mini size

  Toarpskrona mellanstor  Medium size

  Toarpskrona stor            Large size

TOARPSKRONANS HISTORIA    

THE STORY OF THE TOARP´S CROWN further down this page

Det finns en fascinerande berättelse om Toarpskronan, förmedlad av författarinnan Birgit Th Sparre.

Under vasatiden fanns ett kloster i Toarp, omtalat för sin prakt. Gustav Wasa lade beslag på det vid reformationen. Knektar och bönder körde ut munkarna och stack klostret i brand.

När ryktet om branden nådde kungen, kom han till Toarp för att hålla räfst. Bönderna fick veta av kungen, att Toarpsbyn skulle bli den fattigaste i hela riket och att de måste bygga en ny kyrka på platsen för klostret. Bönderna ångrade sig, men kungen lät sig inte bevekas. Han förlät dem aldrig branden, då dyrbara skatter, såsom Olof den heliges guldkrona, gick förlorade.

Denna krona var känd för att äga en sällsam kraft. Den skänkte framgång och makt åt den, som med egna händer satte den på sitt huvud. Birger Jarl, Bo Jonsson Grip och drottning Margareta hade alla burit kronan och fått makt och härlighet. Drottning Margareta skall ha burit kronan när hon utropades till unionsdrottning. När hon dog hamnade kronan i Toarp.

Efter klosterbranden trodde både kungen och byborna att kronan gått förlorad. Men efter ett antal år kom en munk från klostret vandrande. I sitt knyte hade han Olof den heliges krona. Munken och bönderna gömde gemensamt kronan under en golvsten i kyrkan. Under de följande tre vasakungarna, Erik, Johan och Karl IX, höll man tyst. Men när Gustav II Adolf blev kung spreds hemligheten. Kungen kom då själv till byn för att titta på klenoden. Han satte den på sitt huvud och bestämde att den inte längre fick ligga gömd. I stället skulle den förvaras i ett skrin på altaret.

Segerlyckan följde kungen. han ingrep framgångsrikt i 30-åriga kriget, tills han stupade vid Lützen.

Kronan i Toarpskyrkan blev åter aktuell, när Karl XI genomförde reduktionen. Även Olof den heliges krona behövdes för att förbättra rikets finanser. Uppdraget att hämta kronan fick Johan Raben på Germunderyds gård i Toarps socken. Sedan prästen vädjat till kungen fick man löfte om att behålla kronan över julhelgen. Prästen lät bysmeden göra en replik av kronan i järn, för att ortsborna skulle ha något minne av sin skatt.

En snöig kväll strax efter jul hade prästen dröjt sig kvar i kyrkan. Han hörde hastiga steg på kyrkogången. Det var Rabens dotter Katarina, som kom. Hon gick fram till kronan och satte den på sitt huvud. Ett par dagar senare berättade ryktet, att Johan Raben med sin dotter Katarina flytt ur landet. Frestelsen att äga kronan hade blivit för svår för dem.

Katarina blev enligt historien Katarina I av Ryssland. Toarpsbor, som återvände från rysk fångenskap, hade med egna ögon sett henne, när hon med tsar Peter besökt ett av de svenska fånglägren.

FAKTA: Smeden Per Persson kom i mitten av 1800-talet på idén att tillverka ljuskronor efter den gamla modellen. Originalet finns på Borås Museum.

Toarpskronan har länge varit en souvenir för Borås och Sjuhäradsbygden, men är numera spridd och omtyckt i hela Sverige.

KINNOX önskar också Dig makt och framgång med din Toarpskrona.

Birgit Th Sparre told the story of the Toarp’s Crown

During the time that Vasa was king (1523 – 1560) there was an abbey in Toarp, well known for its splendour. During the reformation soldiers and farmers drove out the monks and set the abbey on fire.

When the rumour of the fire reached the king he came to Toarp to hold an investigation into what had happened. The king was angry and he told the farmers that Toarp should be the poorest village in Sweden and they must build a new church where the abbey had been.

The farmers apologised and tried to reason with the king but he would not change his mind. He could not forgive them for destroying so much treasure in the fire, even Saint Olof’s golden crown had been lost. The crown was known to be very powerful. It gave great success and power to anyone who put it on their head with their own hands. All the previous kings and queens had put the crown on their heads to receive the power and had become powerful and full of splendour. Queen Margareta had the crown on her head when she became queen of all of Scandinavia. When she died she had asked the Toarp monks to look after it.

After the fire at the abbey the king and the villagers thought the crown was lost, but after a few years a monk came wandering from the abbey. In his hand he had Saint Olof’s crown. The farmers were still cross with the king so the monk and the farmers hid the crown under a paving stone in the church. It was kept a secret during the reign of the next 3 kings (Erik, Johan and Karl IX). When Gustav II Adolf became king the secret was let out. The king came himself to the village to look at the wonderful crown. He put the crown on his head and decided it should no longer be hidden. Instead it should be kept in a special box on the altar of the church. From that time on the king won all his battles and brought an end to the 30 years war. He was very successful until his death.

The crown in Toarps church returned to the news when Karl XI had financial problems. The country was in such a state that even Saint Olof’s crown was needed to make money. Johan Raben was sent to fetch the crown for the king. The priest in the church begged to keep the crown over the Christmas period before giving it up. The priest asked the blacksmith to make a replica crown in iron so that the people of the village would have a memory of the treasure they had lost.

On a snowy evening just after Christmas the priest was alone in the back of the church. He heard quick footsteps approaching down the aisle of the church. It was Johan Raben’s daughter Katarina. She went up to the crown and put it on her head. A few days later it became known that Johan and Katarina had left Sweden and moved abroad. The people of the village felt sad and thought they had moved because giving the crown back had been too much for them. The next time Katarina was seen she was Queen Katarina I of Russia, wife of Tsar Peter, as can be seen in the history books today. She was recognised when they came for a visit to Sweden.

Per Persson a blacksmith in Toarp decided to make a candleholder as a replica of the original crown in the middle of the 1800s. The original replica is in the museum at Boras in Sweden.

Kinnox wish you great power and success with your Toarps Crown.

Copyright ® 2009-10 Kinnox.se

Här finns tillbehören till din Toarpskrona